Vad säger forskningen om kiropraktik
Är kiropraktik en säker vårdform?
Kiropraktiken har, liksom läkarvetenskapen, utvecklats snabbt under 1900-talet. Ett stort antal vetenskapliga forskningsrapporter har granskat manipulationsbehandling och funnit bevis för effektivitet och säkerhet.
Många kiropraktorer kombinerar ofta manipulationstekniker med andra tekniker. Dit hör bl.a. stretching, rörelseanalys, triggerpunktsbehandling, akupunktur och fysiska övningar.
- Det amerikanska institutet National Institutes of Health, NIH, har publicerat en litteraturöversikt om kiropraktik. NIH är Amerikas motsvarighet till Sveriges socialstyrelse.
I litteraturstudien samlar forskarna ihop olika studier om kiropraktik. Forskarna går igenom dessa och sammanfattar de data som finns om effekten med kiropraktisk behandling. Publikationen rekommenderas för den som vill veta mer om vad forskningen säger om kiropraktisk behandling.
Guidlines-från-NIH-Viktigt.pdf - Jämförelse mellan manipulationstekniker för ryggen och standardbehandling hos läkare vid akut och subakut ländryggssmärta.
Detta är en randomiserad kontrollstudie gjord av Michael Schneider m.fl. Det innebär att patienterna fördelas slumpmässigt till vilken försöksgrupp de ska tillhöra. Studien visar att manuell manipulation ger betydligt bättre resultat vad avser funktion i vardagen och minskad smärta på kort sikt än standardbehandling hos läkare vid både akuta ländryggssmärtor och där smärtorna börjat minska, s.k. subakuta smärtor.
www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25423308 - Förändring av oxidativ stress hos patienter med kronisk rygg- eller nacksmärta före och efter kiropraktisk manipulation.
Oxidativ stress kallas den biokemiska process där antingen reaktiva syreföreningar som organismen själv producerat skadar celler och organ, eller att ämnen som tas in i kroppen gör den skadan (t.ex. ämnen i cigarettrök)
Resultaten från en studie av Carolina Kolberg m.fl. visar på att kiropraktisk manipulation som ges två gånger i veckan under en femveckorsperiod kan minska oxidativ stress hos patienter med kronisk nack- och ryggsmärta. Detta resultat kan vara en förklaring till de smärtstillande effekter som manipulationsbehandlingen uppvisar.
www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25487299 - Ingen förbättring av akut ländryggssmärtan efter behandling med det smärtstillande medlet paracetamol
I en studie som publicerades sommaren 2014 i den ansedda Brittiska medicinska tidskriften Lancet kom författarna fram till att paracetamol inte hade någon effekt på tillfrisknandet bland patienter med akut ländryggssmärta. Studien var en dubbelblind randomiserad kontrollerad studie. Det innebär att varken forskaren eller försöksgrupperna vet vad som är placebo eller verksam substans. Vilken grupp individen ska tillhöra bestäms dessutom genom lottning. Den här studien jämförde paracetamol med placebo och hade en studiepopulation på över 1652 patienter. Studien fick mycket uppmärksamhet när den släpptes. Den belyser de problem som finns kring smärtbehandling, och att området innehåller stora kunskapsluckor.
www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736%2814%2960805-9/abstract - Kiropraktisk behandling i kombination med standardvård jämfört med endast standardvård för patienter med akut ländryggssmärta.
Detta är en randomiserad kontrollerad studie av Goertz CM m.fl.
från 2013. Det innebär att patienterna fördelas slumpmässigt till vilken försöksgrupp de ska tillhöra. Hos patienter med ländryggsbesvär jämfördes standardvård (diagnostik, utbildning, läkemedel, sjukgymnastik) med standardbehandling i kombination med kiropraktisk behandling (manipulation, massage, motion). Studien antydde att den kombinerade vården var effektivare i smärtlindring och funktionsförbättring både efter två och fyra veckor än att bara lita till standardvård. Skillnaderna mellan behandlingsalternativen var kliniskt intressanta.
www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23060056 - I veckan publicerades en studie om hjärnans smärtmätare i tidskriften Nature Neuroscience. Resultaten visar att det finns en specifik del av hjärnan som är central i hur vi uppfattar smärta (dorsala posterior insula, som är en del av hjärnbarken). Tidigare har forskare kunnat visa att smärta aktiverar flera olika delar av hjärnan. Men vid långvarig smärtpåverkan hävdar forskarna att de andra delarna av hjärnan aktiveras av andra känslor än smärta och att dorsala posterior insula är hjärnans smärtmätare. Detta öppnar upp möjligheterna att i framtiden kunna avläsa smärta hos de patienter som inte själva kan kommunicera så som dementa och barn.
www.nature.com/neuro/journal/vaop/ncurrent/full/nn.3969.html - Från Ryggont till utmattning
Fram till millennieskiftet dominerade rörelseorganens sjukdomar de längre sjukskrivningarna. Idag står psykisk ohälsa för över hälften av alla längre sjukfall.
https://www.forsakringskassan.se/privatperson/sok-pa-webbplatsen/#/?sokord=ryggont - Vad säger försäkringskassan om Rehabilitering?
https://www.forsakringskassan.se/privatperson/sok-pa-webbplatsen/#/?sokord=rehabiliteringKontakt